torsdag 28 februari 2013

Den om en minikör och torsdag i dimma


Det var en liten kör som träffades igår, men vi sjunger ju från hjärtat så det hörs inte så mycket att halva styrkan var borta. Nu har jag äntligen fått spela in "min" låt också så jag kan träna hemma. Ja, jag har fått ett nytt solo som ska tränas in. En vacker sång om att återkomma till sin tro och våga be om hjälp igen. 

Och hjälp behöver jag idag! Huvudvärken är tillbaka så det måste bli lite läkemedel inköpta idag. Just nu är denna torsdagen både i dimma i huvudet och utanför fönstret, men det är inte lika kallt, det känns att våren försöker komma igenom, yeay våren!! 

Nä, nu kickat vi igång denna torsdagen - en dimma i taget! 

måndag 25 februari 2013

Den om vårkänslor och pretty things

The Body Shop
Åååå, det är ju så man får en massa vårkänslor i hela kroppen när man öppnar nya numret av Body Shops tidning som kom idag! Leona Lewis kollektionen får mig att sväva på små rosa moln! Skulle vilja gå tokig och köpa allt! (Nej, mamma, jag lovar att inte shoppa!!)
Men jag måste nog in och snusa lite på parfymen och klämma lite på tuberna och vända lite på skuggorna. 
Jo, så får det bli, fönstershoppa lite, det skadar ingen!

Ge mig våååår!!



lördag 23 februari 2013

Den om veckans slut och blivande golfproffs






Lille mannen! 
Blivande golfproffs kanske?
Sportlovsveckan går mot sitt slut och igår passade vi på att testa på långgolf. Och han var riktigt duktig! Jag gillade alla de färgglada bollarna med kardborreband, de satt som berget på "målen" de sköt mot. 
Nästa vecka är det tillbaka till rätta ordningen igen, skola som vanligt och vanliga rutiner. Det blir ju lite småhattigt när man är ledig och inte har så många punkter för dagen som ska gås igenom. Jag hade tex sett fram emot sovmorgon... Men nähä då! Son med katt i släptåg ansåg att halv sju har varit en ypperlig tid att stå upp. Idag är jag tagit igen de missade sovtillfällena! 

Cat in a Tratt har saknat sin husse idag. Han håller gärna till i hans rum, leker med hans leksaker (inte så uppskattat av son) och sover i hans säng. Örat börjar läka så fint och om det fortsätter så här kanske han kan bli trattlös till nästa helg. 

Lite disträ idag, så jag passar på att önska alla en fortsatt härlig lördagskväll och går ut i köket och poppar lite popcorn till mig själv!


fredag 22 februari 2013

Den om alldeles för tidigt morgon och början på helgen




När det är sportlovsvecka så pratar många om att sova länge, långfrukostar och slappa dagar. Och slappa dagar, det har vi. Här görs inte många knop men jag skulle sååå gärna vilja ha sovmorgon! Det verkar dock som om Grabbarna Grus har synkat ihop sig om att stå upp tidigare och tidigare på morgonen och i den vevan åker jag med på ett bananskal... Min kropp anser inte att halv sju är ett klockslag ens, det är en gråzon på klockan som ska fördrivas i dvala! I alla fall när man är ledig, annars är det frukosttime vid den tiden. 
Idag väntar sportlovsaktiviteten "Prova-på-golf" om Mini-Me sliter sig från Legot som precis dragits ut på golvet, vi får väl se. Trattkatt har krupit in i garderoben som står på vid gavel och bäddat ner sig i Mini-Mes resväska, så han har stenkoll på allt som händer och efter en upp-och-ned-vänd box med Legobitar i minsta storleken, så håller han lite distans till de jetplan och brandbilar som plockas ut på golvet. 

Nu tar vi Sportlovsfredag och planerar plugghelgen som ligger framför mig!


torsdag 21 februari 2013

Den om inspirationschock och en smygande metalldetektor

Köpt från Ung Cancer






Från Blackballoon, blivande taklampa


Det är visst bra att ha huvudvärk? Inspirationen kom tillbaka i alla fall och swoop så åkte det upp lite mer på väggen ovanför studiehörnan! Ja, den har ju inte blivit så himla mycket använd än, det är liksom fortfarande lättast att ockupera hela vardagsrumsbordet men med lite extra att vila ögonen på när jag försöker hitta de rätta orden, så kanske jag snart flyttar över.
"Be the change"-fotot är från Ung Cancer och det är verkligen något vi ska påminna oss om varje dag, börja själv göra den förändringen du vill att världen ska hänga med på. Plus att pengarna går till den fantastiska organisationen, win-win liksom!

Alla mår lite bättre i sjukstugan. Corven har börjat röra sig hyfsat normalt igen med tratten. Idag fanns det inga hinder - allt var en språngbräda och han skulle upp på allt! Däremot ser han verkligen dum ut när han går och sveper tratten fram och tillbaka som en metalldetektor! Sonen har mormormys och ska göra Sportlovsgodis och själv ska jag snart iväg och cykla en stund igen, men idag ser jag inte så mycket fram emot det. Knät känns stelt och svullet. Jag har fått en del frågor angående om magnetarmbandet verkligen funkar och ja, det måste jag säga att det gör! Jag klarar väldigt mycket mer än vad jag gjorde för bara två veckor sedan och svullnaden har inte gjort sig påmind lika mycket som innan. För två veckor sedan höll jag på att svimma efter att jag cyklat i 10 minuter, knät blev 2 cm större än innan (det är redan två cm större än det vänstra) och sen var det fyrkantigt i 6 dagar!! Förra veckan struntade jag i tiden och satsade på avståndet och att höja hastigheten istället med väldigt lyckade resultat, så vi får se hur det går idag. Men en dags svullnad jämfört med att det svullnade så fort jag ställde mig upp, är en klar förbättring anser jag.

Nä, nu ska jag se om inspirationen kan överföras på fler saker här hemma! 
Wish me luck!

onsdag 20 februari 2013

Den om lite lugn i sjukstugan och ingen inspiration



Ja, nu har vi lite sjukstuga här hemma! 
En har ett trasigt öra efter att ha kliat ihjäl sig och det var antingen små hemmagjorda handdukstofflor eller tratt - det var lättare med tratt. Överhuvudet i stugan har troligen fått lite problem med bihålorna eller så är det ett litet migränanfall på gång, just nu kan jag inte avgöra vilket, så det återstår att se. Och Mini-Me snörvlar och har sig, men knatade iväg till fritids glad i hågen ändå. Fick lova att hämta honom tidigt idag, så om ett par timmar ligger vi alla pall i sjukstugan och snörvlar ikapp. Lill-Corven har gett upp och lagt sig att vila, med huvudet lite hängande så inte trattskrället ska vara i vägen. Det är inte lätt att inte förstå sitt eget bästa... Mini-Me frågade om det fanns trattar till människor också. Han fick ett nekande svar, men ibland undrar jag om det inte vore en bra idé, kanske ska utveckla det där lite, nu när all annan inspiration tryter ändå.

Nä, nu är det ryggläge i soffan och försöka vila bort huvudvärken innan jag ska ut i snön igen.

tisdag 19 februari 2013

Den om att ha blivit tagen med storm och flyttats bakåt i tiden

Att de i tid må väckas

OMG!!
Jag vet inte ens var jag ska börja!
Jag har sträckläst en bok på 291 sidor - jag kunde inte sluta! Och när det väl var dags att säga farväl till Hilda, Johanna, Georg, Stina, Mindor, Manda och systrarna Märta och Lia, så ville jag dra ut på varje stavelse, läsa dem om och om igen och samtidigt satt jag där och tänkte Ja, men det är klart, så var det ju ...! 
Jag älskar att läsa böcker. Jag älskar författare som Johan Theorin och John Ajvide Lindqvist med flera, men om någon av er har läst något av dessa två så har ni en försmak om stilen i boken ovan. Romantik, skräck, sägner, små byar i skogen i norr, ett Sverige där Gud straffar och Näcken fortfarande finns. En bok där allt samlas mellan samma pärmar och där inget är givet förrän på sista sidan och till och med då, vänder boken upp och ner på livet igen! Jag satt med handen för munnen och försökte att inte hojta rakt ut på tåget, men det var väldigt nära att jag skrek rakt ut ibland eller ville gömma mig under täcket.
Och nu vet jag inte hur någon bok kommer kunna trollbinda mig på det viset igen, på väldigt länge...

Jag snubblade över bokens fejjansida för ett par dagar sedan. 
Där stod att de skickade ut e-boken gratis under hela februari, det enda man behövde göra var att skriva sin mailadress. Och ett par dagar senare hade jag mail. Om ni ska lämna ut er mailadress till något alls denna månaden, bums in och skriv in er på sidan, eller vänta tills boken kommer i tryck i april (tror jag det var).
Men läsa den - det ska ni bara göra!!

Tack så hemskt mycket, för årets bästa bok!!

Klicka på länken under bilden så kommer ni till fejjansidan. Bilden är lånad från författaren med tillåtelse. 

måndag 18 februari 2013

Den om en ordning som är återställd och två sovande buddies

Ja, alla tillbaka på sina rätta platser, tycker Corven, som kommit ur sin dvala och intagit sin vanliga sovplats, bredvid sin bästa buddie!
Även om han anser att jag är den mest lägst stående varelsen just nu och bör undvikas... Men har man problem med sina öron, så kommer matte (heter det matte och husse med katter också?) med blöta tops och annan sörja för att göra fint igen! Men det är också det snabbaste sättet att göra sig extremt opoppis hos en katt, bara så ni vet!

Men jag tar det med stil - utfläkt i soffan framför dubbla avsnitt av CSI, men med tankarna på en bok jag fick mailad till mig igår. Började läsa på tåget och har snart läst ut den! Herregud så bra den är! Det kommer en närmare presentation av den senare! Nu är det reklampaus i tv-programmet, vilket innebär att jag hinner läsa!!

See ya!!



söndag 17 februari 2013

Den om hjärtan, tänder och latisar som snart kommer se ut som Katten Gustav






Äääääntligen är väntan över!
Efter sju sorger och åtta bedrövelser så har tanden kommit ut! Förra helgen var det verkligen gråt och tandagnissel här hemma, han lyckades dra loss den lite extra på en seg godis och jag vågade inte ens tala om att det faktiskt blödde för hela världen höll ju på att gå under och där står jag och försöker lugna och försäkra att det kommer inte göra så ont när den väl ska ramla ut, men för döva öron och skyhöga yl! Så idag fick jag påminna mig om att han faktiskt bara är 6,5 år och inte utbrista i ett Vad var det jag sa??!! Huh??! när jag pratade med en mycket stolt son som deklarerade att tanden minsann bara ramlat ut utan att det gjorde det minsta ont i morse. Ja, herregud! Älskade tokfrans!

Och medan sonen har pappahelg så fick jag föräldrahelgsbesök idag! 
Mina föräldrar frågade om de fick komma in på en kopp kaffe, vilket medförde att jag pinsamt nog fick erkänna att kaffet tagit slut och jag var för lat för att ta mig ut. Så det slutade med att min kära mor fick ha med sig både kaffebröd och kaffebönor om det skulle bli någon fika! Bästa lösningen någonsin! En fantastisk god kaka med nötter och ja.. vad det nu mer var i den, och en massa snack i köket innan de skulle trava hem igen. Och pappa fick äntligen möta Corven! Och han visade upp sin mindre aktiva sida. Han verkar gå i dvala när storebror inte är hemma, bara sover och sover, äter lite och sover lite till. Och en liten latis har han nog börjat bli, om leksaken kommer för långt bort, så får minsann någon annan hämta den! 

Bästa kärleksförklaringen, den skrev Mini-Me i sin kalender - den slår alla typer av Valentines hälsningar jag fått i hela mitt liv! Annars är inte Alla Hjärtans Dag någon speciellt kul dag för singlar, det spelar liksom ingen roll att många kallar den för "Vän-dagen", det är hjärtan och pussar och röda rosor överallt snyft gråt och bröööl!!

Fast ok, inga rosor i världen slår min sons kärlek! Och den har jag varje dag, så jag ska inte vara orättvis mot Valentine. Mamma hjärtan Jonton också, alltid alltid!


onsdag 13 februari 2013

Den om en liten övertagning och magnetarmband

Herregud!
Jag vet inte vad som hände igår, om det handlade om att min kropp blev intagen av en liten tuffing eller om det var magnetarmbandet men när jag gick av tåget i Malmö så hände något. Jag gick!
Alltså inte så där haltande och försiktigt som jag gjort i flera månader utan gick-gick!! Det var som om både kropp och själ tröttnat på att vänta och bara spottade i nävarna och gick iväg med mig! Knät höll på att låsa sig som vanligt men jag bara fortsatte...

Trodde jag skulle få problem idag och visst försöker knät få mig att bli osäker igen genom att låsa sig lite men nä, jag har samma känsla i kroppen.
Nu får det f*n i mig vara nock! Inte mer handikappad! Acceptera och GÅ vidare!!

Så, tealfjäderlätt med uppmuntrande ord på armen, tar jag itu med onsdagen! Men jag låter nog magneterna sitta kvar också, om i fall att de hjälper..!


Fjäderarmbandet är från J.K.K Design

söndag 10 februari 2013

Den om att ge upp fighten och göra en katt sur




Ja, idag gav jag upp fighten!
Corven har varit hos oss en vecka nu och jag har verkligen försökt hålla honom borta från alla fönstren. Köksfönstret har känts ok, men inte de andra. Vi har haft dörren till Jontons rum stängd för att freda legoslott och Knight Buses, men idag bröt kalabaliken ut fullständigt! I ett kattfnatt (ni vet, när allt i hela världen är en språngbräda och ett lämpligt attackoffer och mattorna ligger längs med golvlisten) så krasch bom bang, kom hela min tygtavla ner från väggen! Och jag svor högt, det erkänner jag!! 
Och eftersom det ändå är söndag och en ny vecka på väg, så är det en bra dag att ta ett extra ryck här hemma och börja spika upp klängrankor och minimera krukor som flyger. 

Så nu kan alla dörrar vara öppna igen. Krukor säkrade, lampor säkrade, kära ömtåliga ägodelar flyttade och katten hamnade under kökskranen i ett litet ouppskattat bad, min OnePiece hänger på tork men jag klarade mig med bara 4 små rivsår på ena armen. Nu ligger han på sin nya dyna vid elementet i vardagsrummet och sover, trött, lite småsur men med mindre lösa hårstrån. Om han bara visste att detta kommer bli en vana - oj så grinig han hade varit då! 

Så, nu inväntar vi måndagen och en ny vecka. Nästa fight - få in sonen i duschen, nästan lika ouppskattat faktiskt... Men på den punkten ger jag mig inte!

Oh the joy of Sundays!

fredag 8 februari 2013

Den om en start på helgen och om att hålla sig borta från kylskåpet



Det är fredag, känner ni det? Det är Mello imorgon, mycket viktigt, för min son! 
Helgen börjar här, med soffmys mellan två buddiesar och i kylskåpet står chokladbollar och väntar på oss. Fast de ska ätas imorgon! Och det går ju så där bra att hålla det, om vi säger så. 
Vi tog varsin nu på kvällen och sen dess har Mini-Me gått och sagt; "Mamma, de var väldigt goda! Alltså väldigt, väldigt goda!!" "Mmm", svarar jag och väntar på fortsättningen. Först tystnad och sen säger han med en suck; "Fast jag vet att de är till imorgon...." Ja, det är inte lätt alltså! Att vara chokladsugen och 6 år och jättetrött och allt. Så, som den snälla mamman jag är, går jag och fixar lite godis till honom, man får ju nalla lite på lördagsmyset när man nu är så nära, eller hur, bara timmar bort ju!



Frågan är bara hur jag ska kunna hålla mig borta från kylskåpet när han väl gått och lagt sig?! Är det någon som vet var man får tag på en sån där gris man kan sätta i kylskåpet som nöffar varje gång man öppnar? Sån som man brukar se i amerikanska filmer med människor som ska banta. Jag behöver en!! Eller en direktlinje till någon som kan komma med blixtens hastighet och stoppa mig från att rensa skåpen från allt som är sockrigt. Hoppas vi får mycket socker imorgon när vi ska på barnkalas, känner att jag behöver en snuskigt stor mängd tårta och massa fniss. 

Men nu tar vi fredag!


torsdag 7 februari 2013

Den om presenter till alla och nattvandrande fyrbentingar





Ordet "tråkigt" har ju flugit ut genom fönstret helt och hållet! Det har den här mannen sett till! Vi leker tiger och gömmer oss i blommorna iiiiiingen ser mig nu, eller hur?! Däremot kunde jag klara mig utan de nattliga räderna mot sonens öron och mina ben, klockan 4 på morgonen när jag verkligen inte vill gå upp... Det är ingen bra tid att leka på, eller träna krigsföring! Men ok, nu behöver jag fråga en sak, jag som är första-gångs-kattägare... Krafsar era katter på skåpsluckan där maten finns, när de är hungriga? Jag har aldrig hört talas om det innan, men jag har en livslevande säger-till-själv-kisse här hemma. Och äter, det gör han! Herregud, vilket matvrak!! 

Men jag skrev ju något om presenter till alla, eller hur? Jajakvinnsan, här har varit rena julafton idag! Nykomlingen fick den fina klös-klätter-mus i gummibands-saken ovan! Och snacka om att den lille grå i gummisnodden har fått sina fiskar varma idag, han manglades från första stund, vår tiger attackerar så hårt att hela pelaren flyttar sig så jag fick hitta en bättre plats för den. Snälla mormor och morfar kom med pelare, lekboll och mat till honom idag! Underbara ni, tack så mycket!


Jag har vunnit en tävling på fejjan och fått snyggaste armbandet! Nu kan våren och första solbrännan komma! Light as a teal feather, heter det och söta Johanna med J.K.K Design har gjort det. Hon har förresten en liten tävling på sin sida nu, fram till 14/2, passa på att vara med, vettja! Och håll ögonen öppna här på bloggen också, det kanske lönar sig helt plötsligt.


Och sist men inte minst, så fick min vetgirige lille son en egen kroppenbok! Men små flikar med detaljerade bilder och annat. "Det är ju som en julkalender, mamma!" 
Fast om ni tittar riktigt noga, så ser ni att jag fått en present till idag, boken som ligger under... Jag lovar att återkomma när jag läst lite, då kommer det en riktigt presentation. 

Nu blir det snart nattning av Mini-Me och soffhäng för mig och tigern!
Let's call it a night!


onsdag 6 februari 2013

Den om en fyrbent racerbil och att skriva sin egen mottagninganteckning





Det är inte lätt att få till tid att blogga när man försöker rädda både blommor, lampor och diverse andra saker från att falla från relativt höga höjder och slås sönder i en miljon bitar. Men i söndags så utökades vår Minifamilj från två till tre. En liten Corvette på fyra ben som borde heta Blixten, 6 månader, mjukismjuk och spinner som ett helt propellerplan! Mini-Me ler från öra till öra och berättar för alla som vill lyssna, att han minsann fått en katt! Ja, han berättar det även för alla som inte vill lyssna, oh the bliss of children! 
Och vem kunde veta att svaret på att få ett välstädat hem med inte en enda pryl i diskhon, var att skaffa katt? Men, se där, vad jag fick lära mig - så enkelt var det i alla fall!
Lite överambitiöst kanske, men jag får rysningar längs ryggraden när jag träffar djurägare med en extra päls utanpå sina kläder... Så här rollas barn och vuxen innan vi går till våra skolor (eller ens utanför dörren), det dammsugs på badrummet varje kväll (ok, missade idag men det sopas flera gånger om dagen så det får gå för denna gången) och det borstars liten fyrbenting, skakas sängkläder varje morgon och diskas så fort maten lämnat tallriken. Råkade lämna ett vattenglas på diskbänken - klonk, bang, kabom - vatten på diskbänken, glaset i diskhon, helt, otroligt nog! Även min ljuslykta tog ett svanhopp från fönsterkarmen i köket och även den höll, så jag tar inga chanser. Jag vet att någon sitter och sätter ett sträck i boken, för varje gång något ramlar ner och håller, därför tänker jag inte låta oss nå "gränsen" för nu-ska-du-inte-tro-du-klarar-dig-längre-från-glaskross. 

Träffade min snälla och pepp-peppande sjukgymnast igår... En mottagningsanteckning på mig själv efter det mötet skulle se ut så här:

Bes.ors.     Patienten kommer på återbesök för att lära sig gå och cykla igen.
Inrem.     Patienten inkommer på remiss.
Aktuellt     Klantarsle som inte kan gå i trappor, opererad 2013-01-16 av dr Surmule. Efter ca 10 minuters cykling sväller knät upp ca 2 cm och uppkomst av konstiga knölar återkommer.
Satus   At     Starkt påverkad av obehag från knä.
Ansikte     Patienten intar en något likblek färg.
Bedömn.     Patienten fortfarande ett klantarsle som aldrig kommer lära sig vara försiktig.
Åtgärd     Skickar ut patienten ur gymmet och hoppas att hon svimmar alternativt spyr någon annanstans så hon inte tar upp mer vårdtid här. Hoppas hon tuppar av på bussen och blir någon annans problem. Hoppas även hon lärt sig cykla till nästa vecka när patienten återkommer.

En uppdatering på den anteckningen idag skulle bli:
Går inte alls, knät helt stelt och har svårt att böja leden. Skickar hem henne och hoppas på bättring till imorgon. Eventuellt ta två Alvedon och gå och lägg sig. 

Skitknä!!

fredag 1 februari 2013

Den om att vara app junkie och sängens betydelse

Kuddfodral afSwedala

Mini-Me ca 3 månader

Visst har sängen betydelse för hur bra eller dåligt man sover.
Jag köpte en ny säng när vi flyttade. Jag tänkte ju att jag skulle få 120 cm av ren avkoppling och underbara drömmar. Hmm, jo du, lätt när den här lille killen, något större nu, inte har slutat ligga på tvären med benen i luften. Visst är det mysigt att krypa ner till en snarkande, sömnvarm liten som lägger sin hand på mitt öga när han vänder sig om, men nu när jag opererade mig fick han börja sova i sin egen säng igen. Han har somnat i sin säng, men sen kommit över till min i nästan ett år nu, trygghet så klart och det ger jag gärna. Men med hans sovställningar färska i minnet, kändes det som om det var dags att stoppa samsovandet så inte mitt knä skulle få både 30 kg barn på sig eller diverse sparkar. 

Sömn är något som jag har extrema problem med. Jag sover väldigt dåligt och nu börjar rygg och nacke ta stryk av sängen, men det som varit det största problemet det senaste halvåret ungefär, är mina mardrömmar! Allt från övergivna hus, till att Mini-Me försvunnit från planetens yta till hysteriska uppvaknanden med tårar i ögonen och skriket på läpparna. Ja, inget kul alls... 

Som tur är, är jag lite av en app junkie! 
Och den senaste appen i min samling heter Sleep Time (den snygga klockan nedan)
Blogger, Frälsarkransen, Mindfullness (svenska), RunKeepter, Shape Up, Sleep Time, Spotify, Whatsapp.

Vilken uppfinning, eller hur? Appar! Vem trodde att man skulle bli så fast på något som heter "app"?
Och visst är det så att det snart finns en app för allt du gör i hela livet! Sleep Time då. Som med de flesta andra appar kan du köpa fullversionen så klart, få fler funktioner och allt det där men det som gör att jag fastnat för denna är att det finns en underbar insomningsfunktion med sövande vågskvalp, man lägger den i sängen och den registrerar hur jag sover, man kan ställa in hur många minuter snoozefunktionen ska ha och massor med mer grejer. Den registrerar din REM-sömn, din lättsömn och när du är vaken och sen får du reda på allt detta i Sleep Lab. 
Om den funkar? Jo, det skulle jag vilja påstå. En natt glömde jag telefonen i bokhyllan och det såg ut som om jag bara hade haft en enda lång REM-sömn från det att jag somnade till det att jag vaknade - not likely! Och den där natten när min son försvann från jordens yta och jag vaknade och ville skrika - jo du, 30 % REM-sömn på hela natten, massor med uppvaknanden och resten bara lättsömn... och ja, jag var dödstrött dagen efter...

Så, är det någon mer som har problem med sömnen, så rekommenderar jag appen först, innan du springer iväg och köper en ny säng! Sen kanske det behövs ändå, vad vet jag, men vi kör billigaste alternativet först, eller hur?

Sov gott!




Detta är inget reklaminlägg, endast mina egna erfarenheter.

Den om lånebarn och ljusare dagar

Lampa Kronan på verket

Började morgonen med två barn här! 
Mycket mysigt att få fläta tunt blont flickhår medan båda barnen tittade på Bompa innan vi skulle gå. Finaste vännernas dotter kom hit. Hela skolan skulle gå på teater idag och eftersom vi bor så nära och jag inte skulle åka till min skola, så passade jag på att få lämna Mini-Me idag. Jag hinner ju aldrig det annars och det svider lite i hjärtat. Mormor kommer på morgonen och hämtar lillis, hans Fritids öppnar när mitt tåg går, så detta är liksom den enda lösningen. 

Och det var såå mysigt att ha två stycken här! 
Jag ville så gärna ha två barn, bara så där för mysfaktorns skull, liksom, men min kropp ville annorlunda och det gick inte. Då är det ju toppen när man kan låna någon annans, eller hur?! Jag håller på att lära mig att ge diabetessprutor för att kunna ha både flickan och hennes lillebror här eftersom båda är några av Mini-Mes absolut bästa vänner. Och det vore så kul att få ha tre skrattande, stojande barn här! 

Så en utökad trupp knallade iväg i morse mot teatern och det var vår i luften och även om knät inte riktigt hängde med, så var det gympadojor och en liten hand i min eftersom Mini-Me inte kommer hem i eftermiddag, det är Pappa-helg. Och på andra sidan om mig, en sockersöt liten tjej med sin fläta och sin frukt. Hjärtat hoppar lite extra - vilken gåva, vilken start på dagen! 

Och har ni märkt? Det är lite ljusare, solen var framme igår, snön är nästan borta och nu är det februari! Ljus i mörker - ljus i tunneln - ljus i hjärtat!