onsdag 6 februari 2013

Den om en fyrbent racerbil och att skriva sin egen mottagninganteckning





Det är inte lätt att få till tid att blogga när man försöker rädda både blommor, lampor och diverse andra saker från att falla från relativt höga höjder och slås sönder i en miljon bitar. Men i söndags så utökades vår Minifamilj från två till tre. En liten Corvette på fyra ben som borde heta Blixten, 6 månader, mjukismjuk och spinner som ett helt propellerplan! Mini-Me ler från öra till öra och berättar för alla som vill lyssna, att han minsann fått en katt! Ja, han berättar det även för alla som inte vill lyssna, oh the bliss of children! 
Och vem kunde veta att svaret på att få ett välstädat hem med inte en enda pryl i diskhon, var att skaffa katt? Men, se där, vad jag fick lära mig - så enkelt var det i alla fall!
Lite överambitiöst kanske, men jag får rysningar längs ryggraden när jag träffar djurägare med en extra päls utanpå sina kläder... Så här rollas barn och vuxen innan vi går till våra skolor (eller ens utanför dörren), det dammsugs på badrummet varje kväll (ok, missade idag men det sopas flera gånger om dagen så det får gå för denna gången) och det borstars liten fyrbenting, skakas sängkläder varje morgon och diskas så fort maten lämnat tallriken. Råkade lämna ett vattenglas på diskbänken - klonk, bang, kabom - vatten på diskbänken, glaset i diskhon, helt, otroligt nog! Även min ljuslykta tog ett svanhopp från fönsterkarmen i köket och även den höll, så jag tar inga chanser. Jag vet att någon sitter och sätter ett sträck i boken, för varje gång något ramlar ner och håller, därför tänker jag inte låta oss nå "gränsen" för nu-ska-du-inte-tro-du-klarar-dig-längre-från-glaskross. 

Träffade min snälla och pepp-peppande sjukgymnast igår... En mottagningsanteckning på mig själv efter det mötet skulle se ut så här:

Bes.ors.     Patienten kommer på återbesök för att lära sig gå och cykla igen.
Inrem.     Patienten inkommer på remiss.
Aktuellt     Klantarsle som inte kan gå i trappor, opererad 2013-01-16 av dr Surmule. Efter ca 10 minuters cykling sväller knät upp ca 2 cm och uppkomst av konstiga knölar återkommer.
Satus   At     Starkt påverkad av obehag från knä.
Ansikte     Patienten intar en något likblek färg.
Bedömn.     Patienten fortfarande ett klantarsle som aldrig kommer lära sig vara försiktig.
Åtgärd     Skickar ut patienten ur gymmet och hoppas att hon svimmar alternativt spyr någon annanstans så hon inte tar upp mer vårdtid här. Hoppas hon tuppar av på bussen och blir någon annans problem. Hoppas även hon lärt sig cykla till nästa vecka när patienten återkommer.

En uppdatering på den anteckningen idag skulle bli:
Går inte alls, knät helt stelt och har svårt att böja leden. Skickar hem henne och hoppas på bättring till imorgon. Eventuellt ta två Alvedon och gå och lägg sig. 

Skitknä!!

4 kommentarer:

  1. Låter ju inget vidare med ditt knä :( men fortsätt kämpa.. och du ang kissen.. Häftmassa gör under :) :) :) Stor kram //Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha ha ha, häftmassa is da shit!! Nu står sakerna säkert i köket i alla fall, tänkte försöka träna, träna, träna på att han inte får vara i de andra fönstren..... En dag i taget ;) Kram!

      Radera
  2. Usch för att knät inte vill bli bättre! Men lilla katten är ju hur söt som helst. :) Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, knät är sin egen historia helt och hållet... Det får vara så, jag kan inte göra något annat än att ta ett steg i taget (ööö, dåligt skämt!!) Corven är en kul kille, jag måste bara lära mig att vara en kattmatte, något jag aldrig varit innan. Hundar stannar liksom på golvet och går inte upp kl 4 på morgonen för att leka attack-lekar! ;) Kram

      Radera