söndag 30 september 2012

Den om städsöndag


Blärk, så tråkigt!!
Men det behövs det också, har låtit dammråttorna härja länge nog nu. Veckan har ju varit något...eee...apatisk, inget jag skrivit om, men ja, en mindre bra vecka helt enkelt. Men efter en helg utan skolböckerna och istället med bröllopstårtsprovsmakning, bloggfunderingar, födelsepresentsshoppi-shoppi och flera timmars sömn, så känner jag faktiskt hur energin kommer tillbaka! 

Tyvärr kom den tillbaka så mycket att det blev storstädning... Det hade räckt med energi för en vanlig veckostädning... 

På't igen! 

lördag 29 september 2012

Den om nomnom

Oj oj oj, det är tur jag har en mor som läser tidiningen!
Själv har jag ju ingen så det är ju lite svårare, så klart, jag har inte riktigt fått in rätta känslan av att läsa tidningar på webben än, men jag får väl träna mig?! 
Idag var det massor med skoj på stan i Lilla Staden Y, folk överallt och något för alla att titta på. Missade tyvärr modevisningen som Ordonnance hade anordnat för jag stod i kö för att få en smakbit på denna skapelse:


Två duktiga flickor, Ellen Andersson och Fanny Andersson, visade upp sitt examensarbete, Den Ultimata Bröllopstårtan!
Fem våningar och olika smaker på alla, med denna tårtan behöver du inte välja vad du vill ha, du får alla smaker du kan önska dig!
De byggde ihop den i affären, massor med folk som stod och tittade på, tidningen var där och klättrade runt på bänkar och i skyltfönstret och kön ringlade långt ut på gatan! Härligt härligt!
Och när de väl blev klara, så började de skära i den och man fick välja vilken lager man ville smaka på, 15:-/biten kostade det och 20:- för receptet! Gissa vad jag köpte med mig hem? I det fina recepthäftet så står det bland annat att de provat ca 80 tårtrecept och haft provsmakningsenkäter för att komma fram till, hur den ultimata bröllopstårtan smakar! Resultatet blev en tårta där gästen själv kan välja vilka smaker den vill ha! 

Vi provsmakade lager 1 och 2, jag och mamma. Lager 1 (överst) var glutenfri chokladbotten med hallonmousse och blåbärsmousse. Lager 2 (näst överst) var ljus sockerkaksbotten med limemousee och kokosmousse. Allt var sedan toppat med smörkräm!
Underbart!

Lager 3 (som vi då inte provsmakade) var med chokladbotten, vinbärsmousse och cheesecakemousse, lager 
4 med ljus botten, rabarbermousse och whipped cream cheese frosting och slutligen, lager 5 med chokladbotten, kokosmousse och cheesecakemousse.
Ni höööör ju!! Kan det bli mer nomnom???



Nu ska jag bara slappa denna helgen! Mina fina klasskamrater hjälpte mig att få bort en del prestationsångest som infann sig igår och nu har jag fått lova dyrt och heligt att jag inte ska plugga denna helgen, bara bara det som vi hade kommit överens om - inget annat! Känns konstigt, men jag älskar mina vänner, som så snällt pratar ner mig från den där uppåtgående stressprialen och inte skäller på mig när jag trissar upp mig. Så jag ska se över bloggen, städa lägenheten, gå igenom saker som blivit liggande och bara umgås med min son. Just nu tvättar vi, jag bloggar och "Pippi på de 7 haven" går på tv:n. En snabb sväng till Olsson Basar gjorde att jag både har fixat sonens födelsedagspresenter och en blivande julklapp för larvigt bra reapriser (Lego är ju så dyyyyrt!!) och gissa om jag blev förvånad över att de redan börjat sälja advendskalendrar!! Men även där var det "reapris" så det är bara att tacka och bocka! Och så köpte jag en massa saker till skolan, för nästan inga pengar alls - det är bra Shoppi Shoppi det!!

Härliga slappa lördag!


fredag 28 september 2012

Den om svart/vitt

Nu måste jag lära mig andra saker med mina foton. Jag har fortfarande inte kommit på hur man sätter ihop bilder med varandra (alltså inte i PS, jag kan det i andra program men jag vill ha ett program som hjälper mig med allt jag vill göra) så tills jag kommer på det, får jag leka med "mindre färg". Nu har jag lärt mig att få fotona mer levande - nu ska jag bemästra svart/vitt.


Uuuunderbara godheter som vi fick i vår fina Goodie Bag på Bloggdagen med Emma och gänget i Helsingborg. Nä, ni ser att jag sparar oliverna till något extra härligt tillfälle, tog "fuloliverna" idag till köttfärssåsen istället. Men oljan, den krängde jag ner i pastan nom nom nom


Sen måste jag bara slå ett slag för denna oerhört goda parmesan!
Jag fick ett flera olika kryddor från Olof Viktors för ganska länge sedan och de flesta börjar ta slut, även denna, bara lite kvar på botten nu. Men det jag har upptäckt, och här kommer ett litet matlagningstips, är att om man strör ner denna parmesan i sin köttfärssås istället för att reda den med... tja, vad ni nu reder soppor och grytor med, så blir den precis som redning! God redning!
Jag använder ofta potatismjöl och vatten normalt, när jag ska reda av något, men någon kväll orkade jag inte krångla med potatismjölet och sonen var inte hemma så jag slängde ner parmesanen istället och oj oj oj vad nom nom det blev!
Så även om sonen skyr "äckliga-fot-osten" som han kallar den, så slängde jag i lite idag.

Nä, nu ska jag komma på något annat kreativt att göra, så här på kvällskvisten! 
Ha en god kväll och en lika god natt!



torsdag 27 september 2012

Den om Skaba

Ok, inga höstfärger idag, men ändå hösttema!
Mössor!!

Jag älskar mössor men jag passar inte i alla, tyvärr! Och ärligt talat, vem passar i mössa egentligen? Men jag gillar att vara varm, speciellt om huvudet, halsen och händerna! Och fötterna! Jag har provat en hel del mössor i mitt liv och jag hatar hur vissa kan kännas hur sköna som helst i affären och sen när man går ut med den första gången, så börjar den klia! Hur kommer det sig, egentligen? Det är ju samma mössa som i affären? Har de någon "anti-kli"-funktion inne i affären som slutar fungera när man kommer ut? Eller är man för stressad när man provar? 
Min son älskar sina jerseymössor och han har faktiskt lyckats slita ut vissa - hur vet jag inte! Kanske tvättar jag dem för mycket. Och jag älskar hans jerseymössor, jag vill också ha! Och nu har jag det, men bild kommer senare, jag fick den idag och jag tänkte piffa till mig lite innan jag fotograferar mig själv, snygg mössa kräver piffing! 


Men här har vi en av våra nyförvärv! En cooling mössa från Skaba!
Skaba är både en förkortning av vad Söta Studiekompisen Sanna säger till sin sambo när han påpekar att hunden behöver gå ut eller att klockan faktiskt är mitt i natten, "Ska'ba'" ("Ska bara") och en omskrivning av Skapa. Klicka på länken under bilden så kommer ni till Sannas fina blogg och där kan ni även lägga beställningar, där finns ju så klart fler saker än mössor (även om vi klasskompisar överöser henne med beställningar just nu!) Snart kommer hela HSA-12 gå med Skaba-mössor! (Min finns med på bild i bloggen, jag beställde en med två olika sidor!) Och ja, de finns så klart i alla storlekar, mini, midi, maxi! 
Jag kommer bära min Skaba med stolthet!


tisdag 25 september 2012

Den om mer höstfärger


Kunde inte låta bli!
Sådana här träd står det längs med "Gatan Hem" i Lilla Staden Y. Och de byts ut till påskris, granar, planteringar och höstträd, allt beroende på årstid! Det gillar jag med Lilla Staden Y, de satsar på "mysighet"! Jag längtar efter granarna och eldkassarna medan ljusen tindrar omkring i fönster och längs gatan. Jag längtar efter Halloween med party i Scoutgården och kanske ytterligare ett fackeltåg. 
Ja ja ja, jag ska sluta tjata om hur mycket jag tycker om hösten! 

Menjaggörfaktisktdet, sådetså!

Den om kastanjekärlek

Ja, ända sedan jag var liten så har jag älskat kastanjer! Träden, "frukten", äta den (jo, vattenkastanjer alltså) och färgerna på hösten! Jag gick i Slottsparken som liten med mamma och mormor, plockade kastanjer i timmar för att sen gå hem och göra små djur, välja ut de slätaste för att lägga i mammas jacka. 
Jag önskar att jag hann gå ut och plocka kastanjer med min son, men av någon anledning så hinner alltid hösten förbi oss innan vi får plockat några. Och hur man gjorde djur kommer jag knappt ihåg längre, men visst måste det varit så att man gjorde hål till tändstickorna med en sax innan man stack ner dem, eller? 

På väg till och från skolan åker vi förbi lilla Svedala och vid stationen ligger en gammal lagerbyggnad men innan någon börjar skälla på mig för att jag kallade byggnaden gammal, så ska jag villigt erkänna att jag inte har en aning om, om den används idag eller bara står där! Ok?? 
Vid denna byggnad står en stooor kastanj (ja, två egentligen) så jag försökte mig på ett litet mobilfoto idag!  Så här ser jag höstens kastanjer.


Jag älskar det gula, röda, gröna i en salig blandning! Hur färgerna verkar bli mer levande ju kallare det blir och hur till och med luften gör att färgerna förstärks på något vis! Ja, jag älskar sommaren och värmen och solen och stranden och picnic och grillning... Men så himla mycket hinner vi ju inte med på sommaren, det regnar ju bara!? Då tackar jag hellre ja till en kall, klar höst med vackra färger och det där kalla när man andas in och hur det biter lite i kinderna. 
Höst! 
Härligt!


måndag 24 september 2012

Den om Liten

Ja, då var kalasinbjudningskorten inhandlade, så nu ska de bara skrivas och skickas! 
Och det märks ju vem som valt korten - Liten!


Ja, han är och förblir min Liten, oavsett hur gammal han kommer bli! När han fyller 10, 25, 63 eller 130 - han är min Liten! Och nu blir denna lille man, 2 år på bilden, snart 6 år! Om ett par veckor bara... Var tog tiden vägen? Min Liten med de stora ögonen och det rena hjärtat, Liten med alla känslor närvarande, stoora blöta tårar och ett smittande skratt! Min Liten med humöret och humorn och de blöta pussarna! Min Liten som fortfarande tycker det är ok att krama och pussa sin mamma, fastän tjejerna ser på. 
Min lilla Liten! 


Hjälten hela dagen! Japp, Captain Jack Sparrow kommer seglandes med kalasinbjudan! Det blir bra det. Och det är ju absolut dags att börja tänka på present, får väl ta en runda i Stora Människobyn utan Liten så där efter skolan någon dag, så jag får gå i lugn och ro. För fråga honom kan man ju inte, han önskar sig ju aaaaallt i heeeeela väääääärlden! Så, det blir nog bara till att köra uteslutningsmetoden. 

Liten blir stor!

Ps. Japp, inte ett enda oredigerat foto i bloggen längre, allt tack vare Frugan!

söndag 23 september 2012

Den om lite allt möjligt

Ja, nu är helgen över igen. Det går väldigt fort, eller hur?
I fredags hade vi vår redovisning och inlämningen av vår mastodontrapport som vi kämpat med i flera veckor! Det känns både sorgligt och skönt, det som blivit hemtamt nu är ju över och vi går vidare till nya utmaningar och nya rapporter och nya cases. Samtidigt så ser jag fram emot att få gå vidare och nu börjar vi läsa juridik och sekretess. Det ska bli väldigt intressant! I samma veva drar även styrning och organisering av vården igång så det är stora tunga ämnen som tar vid. Malmö Högskola ska hålla i dessa kurserna så vi förväntar oss en hel del arbete. Men det ska bli skönt att ha lite mer "traditionell" skolgång även om vi fortfarande ska plocka ner ett case och "hitta problem" att lösa. 


Här har vi "Carola Nylén" och mig! 
Fina Studiekompis S spelade den första läkarsekreteraren Carola Nylén, i vår redovisning och jag var programledare för vårt tv-program "Vad vill du bli när du blir stor, lille vän?" som vi visade upp i fredags, med bla en "läkare" via satelitlänk från Hong Kong, där hon transplanterade en hjärna och inte kunde vara på plats. Det var Studiekompis S2 som var frånvarande från redovisningen men som vi spelat in och låtsades vara bortrest på viktigt uppdrag. Ja, herregud vad kul vi hade! Och tack alla söta åskådare som gillade oss och gav oss massa fint beröm! Det värmde!

Jag vet att det finns en eller annan som sitter ute i stugorna och undrar vad som hände med vår fyrbenting. Jo, han har ju bytt familj och kom till Ödeshög och en stor hästgård. Han mår toppen och jag får massor med updates om han upptåg och aktiviteter! Nu är det snart dags för mentalbeskrivning och det ser vi fram emot med spänning! Hoppas det går bra för honom, men det tror jag nog! 
Lillmatte A är en aktiv tjej som tävlar med sina ponnys och idag hade de varit på tävling. Scubbe var med så klart, han är med nästan överallt (det värmer mitt hjärta) och Lillmatte A blev 6:a i båda sina lopp! Hon är väldigt duktig och har vunnit flera lopp tidigare och nu har hon lovat att lära Jonton köra sulky när vi kommer upp och hälsar på! Vem vet, en ny travstjärna kanske föds?! För övrigt så är han med och joggar i skogen, springer efter rådjur, hjälper till med motioneringen av de andra travarna på gården, leker med Emil-katten, är med Matte P på jobbet och sover på kontoret, tar hand om A när hon var sjuk för ett tag sedan och har varit på familjekalas och även fått testa på att spåra upp en rådjursklöv efter att Matte Ps bror varit ute och jagat. Han har blivit Kungen Av Hästgården på snabb tid och är både en i gänget hemma och tar väl emot alla gäster som kommer! Han har blivit en gosegris på kontoret också och är alltid välkommen !


Så här trött blir man när man hejar på sin Lillmatte när hon tävlar! Däckad i baksätet på väg hem igen!

Nu är det snart ny vecka igen - hej och hå vad det går!
Har passat på att boka in Jontons födelsedagskalas och nu är det bestämt att det blir på McDonalds. Jag är liiite emot att ungarna äter en massa skräpmat men det känns som om det blir en bra födelsedagsfest och det blir lite lättare att ha 11 ungar där än hemma i vår lilla 2:a! Och sonen är nöjd och lycklig över arrangemanget och då är även mamman nöjd! 


torsdag 20 september 2012

Den om att vara en fågelbur

Är det någon som lekt leken "Kanariefåglar"?
Det har jag..idag..
Torsdag, varannan vecka, innebär Scouterna för sonen och mig. Och där börjar man med att springa av sig lite. Nu är Jonton inte den "kasta-sig-huvudstupa-rakt-in"-personligheten som jag själv var i hans ålder, vilket betyder att det blir lite svårt att leka spring-lekar! Men jag ska försöka måla upp en bild för er, så får vi se om ni skrattar lika mycket som de andra skrattade åt oss idag. 
Jag är 1,70 m lång. Jonton är mellan 1,30-1,32 m lång. Han väger ca 30 kg. Han springer på tårna hela tiden, vilket medför en viss snubbelrisk. Ok, alla med? Ser ni oss? Tänk er nu att han håller fast i mig, krampaktigt! Så, Jontons rygg mot min mage, hållandes mig i handlederna, jag liiite mer än huvudet längre än honom. 
Då går vi vidare:
Kanariefågelleken går ut på att någon är fågel och två st fågelbur. Fågelburen håller varandra i händerna och fågeln står i mitten. Ok, börjar bilden ta form? Nu lägger ni till sju andra barn och två vuxna. Barns armar är inte så långa, så fågelburarna blir ganska trånga, vilket betyder att en mor-son-kombo får inte plats i mitten utan vi valde att hela tiden vara en del av buren. Sen har vi då en som "tar". Den som "tar" (precis som i kull) kan antingen skrika: Kanariefågel, fågelbur eller jordbävning. Vid det första, springer alla fåglarna ut från sina burar, försöker att inte bli fångade och in i nya burar. När "tagaren" skriker nummer två, springer alla "burdelarna" åt alla håll och kanter och försöker bilda nya burar, medan fåglarna står kvar. Vid "Jordbävning"  springer alla! Det uppstår någon form av kalabalik när en mor med tillhörande son ska försöka sig på denna leken! 

Herregud, vad jag har skrattat, hojtat och sprungit! Barnen tyckte ju det var hysteriskt roligt att någon vuxen gick in med både liv och lust och sprang lika mycket som dem och nästan skrek ändå högre!


Trots att jag var totalt slutkörd när jag kom hem från skolan, så måste jag erkänna att springa runt som en fågelbur piggade upp mig! Jag hade sedan fyra underbara ungar (min inräknad där så klart) vid ett bord medan de målade sina t-shirtar med tygfärger (glömde ju så klart ta ett kort på Jontons mästerverk) och mycket roliga samtal med de tre tjejerna vid vårt bord. En underbar liten tös hade nyligen förlorat sin mamma till den förhatliga sjukdomen cancer, men pratade så öppet och fint om det och målade henne som ängel på sin tröja! Det var så upplyftande att få umgås med alla dessa fina barn, så otroligt energigivande så för första gången på väldigt många veckor, är sinnena på helspänn och tankarna klara i huvudet på denna Singelmamma. 

All heder åt alla fina Scouter, både stora och små!
Ses om två veckor!

onsdag 19 september 2012

Den om mer fotolek

Vilken bra avkoppling från skolans prestationskrav!
Fotolek!



Ovan är ju så klart en mobilbild och den här på min underbara son är tagen på min födelsedag i somras när vi var på Tivoli i Köpenhamn. 
Jag hoppas att det är ok ett tag med mobilbilder, jag lovar att piffa till dem lite, men eftersom jag har lite hmm, finansiella problem kopplat till mina studier, så har jag sålt kameran och har inte riktigt budget att köpa en ny, så jag får taga vad jag haver, helt enkelt. 

Den om att göra Frun stolt

Nu minsann!
Jag fick en sån fin hälsning i bloggen igår där en viss Fru skrev att hon var lite stolt över mig och mina förändringar! Sånt värmer, massor! Så idag tänkte jag testa ändå lite mer som den snälla Frugan lärde mig i lördags, för vem i hela världens namn, visste att det kunde vara så kul att redigera foton??

Så innan det är dags för ett litet Föräldramöte på skolan, så kastar jag in tre bildbevis på att jag lyssnade uppmärksamt på allt hon sa.

Före

 Steg "Halv-färdigt"

Efter

Oj oj oj, vad jag är lycklig och stolt över mig själv!
Inte nog med att vår rapport är mer eller mindre klar (saknas en liten sammanfattning), redovisningen på fredag har nästan blivit helt klar (den ska vi leka fram imorgon) och så detta - glädje över foto igen!

Nu är det dags att springa till "grannen" och åka på möte!



Den om att visa var jag är

Ja, så här tråkigt ser vårt klassrum ut! Nu har vi väldigt sällan bänkar när vi har föreläsningar men från och med måndag nästa vecka så har vi nya ämnen och nya föreläsare!
Jag ser fram emot att få läsa mer om juridiken, sekretesslagar och kommunikation, men det känns som ganska mastiga ämnen så nervositeten kommer väl så snart redovisningen är över på fredag!

Nu, tillbaka till vår rapportskrivning!


tisdag 18 september 2012

Den om multi tasking

Ja, denna kvinnan börjar bli bra på Multi Tasking! Som ni kan se på det något suddiga fotot nedan (förlååååt, Fru Sederblad, du sa att vi inte skulle använda suddiga bilder, jag lovar att skärpa mig!!).
Men här ser ni min dataskärm ikväll - bloggen i bakgrunden, fem öppna Word-fönster för att sätta ihop vår ångestframkallande rapport som ska vara inlämnad på fredag och som vi ska redovisa muntligt med ett litet framförande (skriver inget här, vet ju inte vem som läser och jag vill ju inte avslöja för mycket för de andra grupperna). Samtidigt som Studiekompis C sitter och mailar och är nära att bli föremål för en "intervention" av oss andra snart för att hennes sambo inte ska gå bananas på henne under de här två åren som vi ska plugga!



Men så kul det är ändå! Samtidigt som jag fokusera på rapporten så kör Emma-Någons Frus ord rundor i huvudet på mig men vägen börjar ta sin början! Det kanske ni ser i bloggen också? Den larviga "skrivstilen" är borta ur inläggen, lite crazy får man ju fortfarande ha det och därför får stilen vara kvar i rubriktexten än så länge, men nu ska ha rensas, förnyas och tas nya tag, på mer än ett sätt! Tack, söta Emma, för att du först gjorde mig otroligt upprörd och sen generad och sen, när allt landade, fick du mig "back on track"!

Så, ett litet livstecken från en extremt tidspressad Singelmamma som absolut gör sitt bästa, på alla sätt och ska förbättra sig, steg för steg, varje dag, varje minut, varje uppgift och varje smäll!

Mommas back in town, and she's here to stay!


måndag 17 september 2012

Den om att visa lite bilder

Nu kommer äntligen de där bilderna jag lovade! Jag blev så taggad av Fru Sederblads toppenfina PhotoShop-lektion på bloggdagen att jag var ju bara tvuuuuuuungen att testa. Nu hade jag ju bara lite halvknasiga Instagrambilder, men så får det bli!
Men precis när jag satt här och redigerade och lekte och äntligen fattade vad man skulle ha alla "lager" till, för första gången i mitt liv, så kom jag på att jag vet inte hur man lägger in flera bilder tillsammans i PS...!! Attans!! Får nog be Frun om en liten extra brevkurs i hur man ploppar ihop flera bilder tillsammans, för jag kan minsann inte hitta något enkelt förslag på alla konstiga knappar i PS.

Här kommer bildbevisen på en fantastisk kväll, Instagram-PhotoShopade!




InvivoPlay! Vilken idé! Och vilket underbart vitaminpiller som skapat det, Tina Pulko!
Jag är med nu, kom igen - utmana mig!

Här kommer några oredigerade bilder från resten av kvällen som avslutades i Lund på Kulturnatta:



Mysiga Restaurang Italia i Lund!

Nu ska jag försöka natta en son som absolut inte vill gå och lägga sig... 
Men hans moder tycker verkligen det är dags nu, det är tidig morgon imorgon med simskola, Fritids, skola och sen avslutas med tennis, så nej, lille vän, hopp i säng!


söndag 16 september 2012

Den om en omvälvande dag

Ja herregud! Vad skriver man? Emma did it agian, helt enkelt!!

Skrattat så kinderna gör ont, träffat nya vitaminpiller som peppar och inspirerar, träffat en fantastisk man som inte alls var tråkig som hans fru tyckte, nya människor och ansikten och nya bloggar att läsa, en underbar "godispåse" med hem och massor med tankar, idéer och valmöjligheter och ja, allt!!

Hela huvudet är fullt med tankar och val och "Hur-går-jag-nu-vidare-med-detta"?
Och jag avslutade dagen med att knata runt i Lund, skrattandes, snackandes och Kulturnattandes (eee, vilket konstigt ord, tja, tolka det som ni vill)

Men bilderna får vänta. Jag måste sätta fart med mina tankar och planer, börja nysta i allt som rör sig i huvudet och återkommer helt enkelt senare med ett fint litet bildbevis på dagen!

onsdag 12 september 2012

Den om kärlek

Ja, jag vet!
Jag har lovat er en del smaskigt om mitt kärleksliv... Tyvärr är det ganska skralt på "smaskigheter"...

Jag önskar så hett att det kunde finnas någon här som ger mig den där kramen jag behöver för att orka igenom resten av kvällen, eller som kan ge mig den extra energin att sätta mig med rapportskrivandet igen. Jag önskar att det fanns någon som höll om mig när jag ska sova eller som kan säga "Stackars dig!" när mitt öga gör ont nu...
Jag önskar lika mycket att det fanns någon som skickar ett "Tänker på dig"-sms och stör mig i skolarbetet. Någon som kan dra en hand över min rygg när han går förbi mig, någon som kommer och möter mig vid ett café för en snabb kaffe innan vi båda behöver åka hem till vårt igen.

Jag önskar inte någon som delar varenda minut av mitt liv, jag vill inte ha en ny sambo, jag vill inte ha en ny pappa till mitt barn - han har en pappa! Jag önskar inte att mina liv blandas ihop än. Jag vill vara Mamman, Dejtande Mamman och Mamma Studenten. Jag är alltid mamma, oavsett vilket "liv" jag lever, så är det bara, jag kommer fortfarande ringa min son och säga godnatt, jag kommer fortfarande oroa mig när han inte är här, så är det bara, jag är först och främst mamma!

Men jag har ju redan skrivit om det där med egen lycka. Jag säger inte att jag behöver en man för att vara lycklig, men jag saknar en man som får mig att känna mig lycklig. Saknar närhet, omtanke, längtan, kramar, pussar och allt annat...

Ja.. Så är det... Men tack till Söta S som knuffade lite på mig idag, så jag tar mig ur mitt skal och får fnissa lite angående mitt skrala kärleksliv! Det är härligt med en egen liten hejarklack i sin ringhörna när man själv tappar modet!

Bild internet

söndag 9 september 2012

Den om olika åsikter

Söndag och jag sitter här med en enda tanke i huvudet - hur olika vi tänker, hur olika vi prioriterar, hur olika våra behov är och hur olika vi anser att andras behov är.
Låter kanske som en konstig tanke så här på en "vilodag" men ja, detta är min söndagstanke.
Redan i förra bloggen hade jag söndagar som en egen etikett och det finns nog en baktanke med det. Söndagar är "Den 7:de dagen" och på den dagen vilade Gud från sitt skapande av världen... Mitt huvud vilar aldrig, något jag måste träna mig på.

Vad menar jag då, innan djungeltrummorna går på högvarv och folk missuppfattar allt?

Jo, jag menar precis det jag skriver. Har ni någonsin stannat upp och funderat på varför ni anser att något är viktigt eller inte? Är det för att ni själva anser det eller för att andra anser det? Och det finns inga rätt eller fel svar här. Jag har själv varit väldigt inriktad på vad andra anser är rätt och viktigt, väääääldig slav under vad som "passar in" och inte. Efter den "Stora Förändringen" i mitt liv, så har ju denna tanke kommit upp mer och mer, vad har jag gjort för att andra ville det, hur har jag själv varit för att andra ville det, vad har jag gjort för val för att andra ville det? Och hur går jag vidare med både val och revision av mina nya val och mina redan gjorda val.
Låt mig ta ett exempel: Förra bloggen började med heminredning. Den handlade mycket om hur det såg ut (på ytan) och vilka saker som kom in i huset och vilka saker som försvann, vad som var inne och vad som var ute, hur saker och ting ändrades för att passa ett visst behov. Men vems behov?
Jag gjorde val för att passa in, för att inte stå ut, för att underlätta och släta över. Men för vem? Vem mådde bäst av det?
Jag började gå en annan väg, jag började sätta mig emot mig själv, sluta tänka så mycket på att passa in och göra rätt... Vem mådde bäst av det? (Ingen aning...!)

Jag har väldigt bestämda åsikter! Jag står för det! Jag har väldigt klart för mig vad som är väldigt viktigt, ganska viktigt eller inte viktigt alls. På gott och ont...
Nu är jag tex satt i en situation där jag måste ta in en massa andra åsikter igen. En massa andra personers "väldigt viktigt, ganska viktigt och inte viktigt alls". Samtidigt så finns det redan personer i min närhet som jag håller på att revidera och lära mig deras "väldigt viktigt, ganska viktigt och inte viktigt alls".

Vissa anser att lycka är viktigast, pengar, bra betyg, saker, kärlek, stort hus/stor lägenhet, inredning, kläder, bilar, barnen, egen lycka osv osv, listan kan ju göras hur lång som helst...
Om man får frågan på stan; Vad är viktigast för dig? vad skulle du svara då? "Mina barn/mitt barn!" troligen, eller hur, för vi vill ju inte framstå som dåliga föräldrar. Men är man en dålig förälder bara för att man skulle svara något annat? Kanske om man sätter pengar före barnen, ok, det skulle väl inte vara helt ok, kärlek före barnen är inte heller helt ok, i min bok. Man har sitt barn närmst sitt hjärta, självklart!

Jag skulle sååå klart också svara mitt barn! Men efter det då? Vad kommer då? Finns det något som delar första platsen med barnet/barnen?
För mig - ja! MIN lycka! För om inte jag är lycklig, kan jag inte vara en lycklig mamma eller lycklig förebild för mitt barn! Men misstolka inte min lycka med fel saker!

Min lycka för mig just nu är tex min skola! Att jag kommit in, gör något med mitt liv, jobbar mot ett nytt mål, förhoppningsvis mot ett nytt jobb. Det är också vårt hem, att vi har ett fint hem där vi trivs, mår bra och känner glädje och trygghet. Det ingår i min lycka och därför delar den första plats med min son.
Det innebär inte att jag skulle offra min sons lycka för min egen! 

I skolan får vi olika uppgifter som är till för att vi ska öppna våra ögon, bredda våra sinnen, sluta tänka i "boxen". Det är oundvikligt att jag tar in det i mina andra liv; mitt singelliv och mitt mammaliv! För att ändra åsikter, revidera val och göra nya (förhoppningsvis bättre) ingår i att mogna och ingår i livet, hela tiden!

Men visst är det svårt... Visst uppstår missförstånd och visst blir det konsekvenser, men det viktigaste är väl att man kan stå för de val man gjort, både nu och för resten av livet? Men jag har bestämt mig, efter ett sms jag fick i veckan, att nu är mina val mina och jag har inga problem med att förklara hur jag tog beslutet eller stå för dem, och det är lika viktigt för mig som att kunna svara på frågan; Vad är viktigast för dig? Och med lätthet svara; Min son och min lycka! utan att verka självisk.

lördag 8 september 2012

Den om 2 veckor in och ny blogg

Ja ja ja, ta det lugnt, det är inte så allvarligt som det låter!
Det handlar om en ny Mamman i Stan-blogg, jo visst, men inget händer med denna bloggen! Det visar sig att Lernia ligger sååå långt fram i utvecklingen att man kan skapa en blogg på sitt inlogg!! Yeay, för it-glada skolor!! Så självklart var jag tvungen att starta en ny blogg ju, det förstår ni ju själva, eller hur? Den SKA vara tillgänglig via internet, men jag vet inte riktigt hur det är med det där, hittar den inte själv men passade på att dra ner en länk här till den så att alla som vill kan gå in och läsa lite mer där. Och njä, det kommer inte stå samma saker där som här, det känns liksom lite counterproductive att göra så, så Mamman i Stan studerar kommer handla en hel del om studierna och vad vi hittar på och hur det går för mig, medan Mamman i Stan kommer förbli som den är.

Sitter med datorn i knät, xx koppen kaffe och känner mig extremt produktiv då jag renskrivit mina tankar och idéer om "min" del av vårt rapportarbete, lagt in det i gruppens gemensamma mapp, lagt in länkar och på andra sätt, varit så där larvigt "duktig"! Vilket för övrigt är ett ord som min mamma och jag hatar! Det gick liksom lite troll i det där ordet för ett par år sedan när jag var extremt sjuk och "duktig" kom upp hit och dit, så vi beslöt helt enkelt att skapa ett eget ord för det hela - Prickig! Det fick ta över! När vi tycker att någon varit så där superduperduktig och bra och redig och allt annat som inte kommer in under ordet "duktig", då är man "prickig" och det har jag varit idag - prickig!

Men det är så där larvigt roligt i skolan, nästan så jag skäms över det! Och det i sin tur, medför att fastän jag är barnledig denna helgen och inte ens hemma, så sitter jag ändå med skolpapper, rapporter och VAS framför mig och letar nya uppslag som ska hjälpa vårt grupparbete framåt.

Så det gör inget att CSN krånglar och säger att jag inte får några pengar, det gör inget att de inte ens kommit på att behandla den andra delen av min ansökan än, utan bara ge mig ångest, det gör inget att jag försöker sälja av saker i min lägenhet för att få in pengar (misstolka mig rätt - jag tänker inte göra rent hus för att finansiera studierna, men det är ett bra sätt att rensa bort sånt jag faktiskt inte använder längre och förena nytta med nöje, så att säga) och det gör inget att jag pluggar på en helg! För jag är inne, jag är på rätt plats och jag njuter fullt av att vara i gång och vara förvirrad över vad i hela världens namn jag har gett mig in på!

För jag trivs, jag mår bra och jag har såååååå sjukt kul!! Denna dagen, ett liv!


onsdag 5 september 2012

Den om rutiner

Var och varannan morgon kommer mormor ner till oss och hämtar sonen, eftersom jag inte kan lämna på Fritids och samtidigt hinna i tid till skolan. Varje gång tar allt mycket längre tid och varje gång blir mormodern stressad.
Men det är svårt att gå från två stycken som har koll och sina rutiner, till att bli tre som ska iväg samtidigt och har sina egna rutiner! Vilka de är, är ju det vi håller på att klargöra nu. Inom loppet av ett par minuter går vi från att vara Minifamiljen på två, till en ny arbetsgrupp på tre och det kan vara en stor omställning.

I skolan läser vi just nu om dynamik i arbetsgrupper och hur vi bildar effektiva team. Mor, jag skulle vilja säga att vi är på steg två i vår gruppmognadsprocess just nu! Där man börjar leta lite roller, struktur, spelregler men fortfarande är inte alla överens.
Men det blir vi!

För att få in rutin på något, måste man upprepa ett beteende i 21 dagar... Jag är bara på Skoldag 8, vi har alltså en lång väg kvar att gå innan vi kan säga att vi har rutin på våra morgonmöten!

Men en annan rutin jag tänkt bli bättre på är matlagnings/matätningsrutinen! Jag är skitkass på att äta! Jag är bra i köket, men att äta... Jag älskar mat, missförstå mig rätt, men att tex laga mat åt en person är något av det tråkigaste jag vet! Att jag sen haft ätstörningar sedan 1990 kan ju kanske göra sitt till problemet också.

Men, Singelmamman ska skärpa sig! Så igår hade vi kolja i saffranssås, tack vare ett supererbjudande från en hemlevererad matkasse! Till och med sonen bad om mer (ris och sås, fisken kunde kvitta tyckte han!)

Så, mitt nya delmål:
Hitta mina/våra rutiner and stick to them!!

söndag 2 september 2012

Den om evighetsjobb

Ja, här sitter jag och försöker flytta filer från en dator till en annan, samtidigt som jag tränar mig på det nya större tangentbordet också... Fantastiskt vad jag har anpassat mig till den lilla datorn, nu trycker jag fel hela tiden känns det som och hittar inte tangenterna lika fort som jag brukar... Så om det kommer in fler bokstäver än vad det ska vara i ett ord, eller fel bokstäver eller en massa konstiga tecken, så vet ni varför...

Det roligaste med att flytta filer är att jag hittar en massa saker, bilder och dokument som jag helt glömt av och just nu håller jag på med evighetsarbetet att flytta foton. Ja, jag vet att det vore lättare att använda Hemgrupp mellan datorerna men det fungerade i 3 timmar igår och nu får jag bara igång det från den ena datorn men inte den andra. Mycket irriterande!! Så jag flyttar dem via min mail - lägger in i ett utkast, laddar ner till den andra dator... Mycket tid krävs! Samtidigt så har jag rensat bort en hel del bilder och annat som jag verkligen inte behöver spara längre, så ok, förena nytta med nöje så ska det väl lösa sig tillslut.

Men jag ville bara skicka ett litet meddelande om att jag fortfarande lever och att jag finns här och att jag alldeles snart kommer kunna vara lite mer aktiv igen! Håll ut, sötnosar, snart är allt som vanligt igen!
Bjuder på lite bilder som exet tog en julshoppingsrunda till A Mouse In A House, som jag hittade nu igen, vackert vackert och helt bortglömt tills nu.





Och ja!! 
Kommer ni på Någons Fru-Emmas nya bloggevent??
Jag har anmält mig i alla fall - hoppas vi ses!