Den om att ha landat hemma igen

Nuuuu har vi landat hemma igen.

Sonen somnade på 3 röda sekunder och jag slängde mig i soffan, totalt slut... 

Vilka dagar vi har haft! Vädret har varit superdåligt, utanför huset var det isgata men vi har halkat runt lite ändå och sniffat på hästarna och kastat snöbollar till fyrbentingen ovan och klappat isbjörnar. Eller ja, det sista var nog inte helt sant, det var väl snarare små shettisar med vinterpäls. 

Och firat finaste 11-åringen och ätit godaste maten och ungarna har spelat Wii tills ögonen blir fyrkantiga, då tog vi över tv:n och såg 1 1/2 säsong av Solsidan 3, drack ett glas vin, åt kex och ostar. Kröp ner i sängen och sov länge, fick storfrukost i varmt och mysigt kök och myst med finaste fluffkatten Emil som spann högt och ljudligt i min famn och gav mig varma små flufftassar på näsan när jag slutade klappa honom.

Och det kommer mer bilder, kameran har smattrat i flera dagar, men ikväll får ni klara er med den här, oredigerade, småsuddiga mobilbilden på en saknad vän, som har fått ett drömliv på den finaste hästgården i Östergötland! 

Vi hörs imorgon! God natt och sov gott, världen!

Den om en hälsning från norr och bilder från festen

Det kom en hälsning från norr! Lite mer snö än här, men bara lite, för i Ystad har det minsann snöat i flera dagar och ska visst börja om imorgon igen.

Men här är han, snyggingen som blev hästtränare i Ödeshög! 

Han mår toppen och har det underbart med sin nya familj. Han joggar i skogen, är med som en värmefilt på jobbet och vaktar duktigt, alla två- och fyrbentingar på gården. Och om 25 dagar ska jag och Mini-Me få pussa och krama honom igen! Och extrafamiljen också, så klart! Det liksom bara spritter i kroppen på mig av längtan!

Finaste tjejerna på roligaste festen! 

Vi körde "frågesport" utan poäng (Vi ska inte vara resultatinriktade längre!) och skrattade så det gjorde ont i magen och tårarna rann. Underbart på alla sätt, precis vad vi behövde efter en nervös första-vecka på LIA.

Nu är det dags att kasta Mini-Me i säng och läsa ett eller två avsnitt av Gyllene Knorren.

Den om lite allt möjligt

Ja, nu är helgen över igen. Det går väldigt fort, eller hur?

I fredags hade vi vår redovisning och inlämningen av vår mastodontrapport som vi kämpat med i flera veckor! Det känns både sorgligt och skönt, det som blivit hemtamt nu är ju över och vi går vidare till nya utmaningar och nya rapporter och nya cases. Samtidigt så ser jag fram emot att få gå vidare och nu börjar vi läsa juridik och sekretess. Det ska bli väldigt intressant! I samma veva drar även styrning och organisering av vården igång så det är stora tunga ämnen som tar vid. Malmö Högskola ska hålla i dessa kurserna så vi förväntar oss en hel del arbete. Men det ska bli skönt att ha lite mer "traditionell" skolgång även om vi fortfarande ska plocka ner ett case och "hitta problem" att lösa. 

Här har vi "Carola Nylén" och mig! 

Fina Studiekompis S spelade den första läkarsekreteraren Carola Nylén, i vår redovisning och jag var programledare för vårt tv-program "Vad vill du bli när du blir stor, lille vän?" som vi visade upp i fredags, med bla en "läkare" via satelitlänk från Hong Kong, där hon transplanterade en hjärna och inte kunde vara på plats. Det var Studiekompis S2 som var frånvarande från redovisningen men som vi spelat in och låtsades vara bortrest på viktigt uppdrag. Ja, herregud vad kul vi hade! Och tack alla söta åskådare som gillade oss och gav oss massa fint beröm! Det värmde!

Jag vet att det finns en eller annan som sitter ute i stugorna och undrar vad som hände med vår fyrbenting. Jo, han har ju bytt familj och kom till Ödeshög och en stor hästgård. Han mår toppen och jag får massor med updates om han upptåg och aktiviteter! Nu är det snart dags för mentalbeskrivning och det ser vi fram emot med spänning! Hoppas det går bra för honom, men det tror jag nog! 

Lillmatte A är en aktiv tjej som tävlar med sina ponnys och idag hade de varit på tävling. Scubbe var med så klart, han är med nästan överallt (det värmer mitt hjärta) och Lillmatte A blev 6:a i båda sina lopp! Hon är väldigt duktig och har vunnit flera lopp tidigare och nu har hon lovat att lära Jonton köra sulky när vi kommer upp och hälsar på! Vem vet, en ny travstjärna kanske föds?! För övrigt så är han med och joggar i skogen, springer efter rådjur, hjälper till med motioneringen av de andra travarna på gården, leker med Emil-katten, är med Matte P på jobbet och sover på kontoret, tar hand om A när hon var sjuk för ett tag sedan och har varit på familjekalas och även fått testa på att spåra upp en rådjursklöv efter att Matte Ps bror varit ute och jagat. Han har blivit Kungen Av Hästgården på snabb tid och är både en i gänget hemma och tar väl emot alla gäster som kommer! Han har blivit en gosegris på kontoret också och är alltid välkommen !

Så här trött blir man när man hejar på sin Lillmatte när hon tävlar! Däckad i baksätet på väg hem igen!

Nu är det snart ny vecka igen - hej och hå vad det går!

Har passat på att boka in Jontons födelsedagskalas och nu är det bestämt att det blir på McDonalds. Jag är liiite emot att ungarna äter en massa skräpmat men det känns som om det blir en bra födelsedagsfest och det blir lite lättare att ha 11 ungar där än hemma i vår lilla 2:a! Och sonen är nöjd och lycklig över arrangemanget och då är även mamman nöjd! 

Den om en saknad vän

Ja... Det har hänt en del igen och det är väl därför orken för bloggen har avtagit, men jag ska försöka återge en del.
Men var börjar man?

Kanske i slutet, och då blir det ju skolan. Jag har kommit in på min Hälso- och Sjukvårdsadministrations utbildning, så pluggmorsa blir jag, fastän det såg mörkt ut ett tag (kom in på Socionomprogrammet också - något förvånad!) Jobbet som jag verkligen trivts superbra på, blev inte längre än sommaren ut (eller jo, men max 2 månader till och då blev ju valet ganska enkelt!) Men så kom mailet jag väntat på - du har kommit in!

Nu börjar det sjunka in, efter att jag ansökt om studiebidrag, börjat berätta för världen att jag ska plugga och nu är det bara en vecka kvar! Kommer försöka jobba kvar så länge jag kan i augusti, förhoppningsvis så är ju första veckan ganska lugn och då hinner jag "jobba klart".

Kören börjar på onsdag igen, gott att komma igång och spänna stämbanden och få ut lycka, sorg och frustration över att endast få sjunga i sin ensamhet hemma!

Sonen börjar "nollan" på onsdag! Så i höst är vi två pluggisar här hemma i Stan. Idag hade de "Hej-och-välkomna-till-skolan" idag men jag kunde inte vara med, tyvärr så fadern fick gå istället. Det var väldigt kul att läsa pappren som kom med sonen hem, om regler, dagar och deras schema. Det blir gympa, yoga och simskola - mycket nytt! Men så klart kommer den gamla hederliga tennisen vara kvar också! Han kommer börja Minitennis i år, lite längre träning, lite mer spel och teknik. Själv är jag väl glad om jag bara lär mig plugga igen och ta mina PWs så fort jag kan.

Men nu till det tråkiga... En vän saknas... En söt fyrbenting har åkt på "Gårdskollo" hos en, förhoppningsvis, blivande ny familj... Det går inte längre att ha Scubbisen kvar. Nu när jag ska börja läsa, så blir vi två som befinner oss i Malmö den största delen av dagen, sen ska man hem, ta hand om barnet, hemmet och för min del skolan. Det är inte snällt att låta honom ligga här hemma, när han ska ha det som absolut roligast just nu.
Men jag kom i kontakt med en underbar familj, som kanske presenteras senare, om de vill, och i lördags följde jag och Jonton vår lillebror till deras bil och såg honom hoppa in. Tårarna har flödat men jag får updates varje dag och fina bilder och jag och Adoptivmamman pratade lääänge igår. Här kommer en bild på
Kungen Av Hästgården!

King Scooby, hästfösare, kattälskare och adoptivlillebror till en superhärlig tjej!

We love you, baby!

And we miss you!

But you haven't left us, just moved a little!

Att fortfarande leka med paddan

Ja, vänner!! Int' ha' ja' scläppt' padd'n int'!!
Jag vet inte när det var så kul att leka med något!! Jag tom glömmer att fixa nya Ajfånen..!! Men vad gör väl det, jag har ju tid på mig. Det jag försöker lära mig nu, är att inte skriva pekfingervals på paddan, och än verkar det gå ganska bra! Men ser ni några extra tecken i inläggen så vet ni varför. Jag har inte lärt mig länka in något än, använder Blogger-appen, lite knasigt format och det hela känns något gammalt, men man vänjer sig väl... Jag fick i alla fall en bild på den mest underbara hund som finns, så jag avslutar inlägget med den! Det är som vanligt Johan Olsson som tagit bilden, men länk till hans hemsida får ni ta från något annat inlägg tills jag lärt mig.

Att ha en pinne

Bild tagen med Instagram

På långfredagen så började jag med att sjunga in påsken!

Den svarta dagen i bibelns historia, vi skulle sjunga 3 sånger plus psamler - jag kunde en sång.... Så ett snabbrep i kyrkan, två genomgångar av låtarna jag INTE kunde och sen satt de - jag tackar min lyckliga stjärna över att jag har så lätt för att lära in sånger och att jag kan läsa noter, det underlättar när man ska sjunga "Den dödsdömde" som inte ens har någon melodislinga i sig, bara en massa toner åt alla håll.

Och sen en låååååång promenad med doggen som hittade en låååång pinne som han envisades med att släpa på, till mattes stora förtret då det innebar en miljard nya blåmärken på mina ben!

Men han var lycklig, och då är jag också lycklig!

Och lika lycklig var han nere på Kom I Luckan där han fick en hel hand full med Frollic av snälla snälla Jocke! Inte undra på att hunden drar dit när vi går genom skogen ner mot havet - han vet precis vart han ska gå!

Nu är påsken över och likaså mitt pappersarbete som jag så duktigt tagit hand om! 

Och jag har installerat mitt trådlösa nätverk, helt själv! 

Bra Qvinna reder sig själv!!

Att visa en stilstudie i brunt, fläskläppar och klösmärken

Bild Johan Olsson

En stilstudie i brunt, fläskläppar och klösmärken!

Men han är den bästa hunden ever!!

Att vara helsåld på Instagram

Ja, så tramsigt men ack så roligt!

Jag har tagit foton på nästan allt idag, vissa klarar "granskningen" och läggs upp (som dessa tre) och vissa kommer ingenstans alls - kastas direkt. 

Men Instagram är ju superkul! Och så blir det lite som en fotoblogg/fotoTwitter-thingie! Och bara det är toppenkul ju! 

Det kommer bli fler bilder från min Instagram-lek i bloggen framöver. Hoppas ni står ut! 

Att bara älska

Ja, ord är överflödiga! Bäste fotografen i farten igen och vackraste hunden!

Kan bara älska!!

Att titta bakåt

Bilder Fotograf Johan Olsson

Hittade dessa när jag letade runt lite i datorn, hade faktiskt glömt bort dem! 

Att älska hejdlöst!

Det går inte annat än älska denna krabaten!

Hur stor och hårig han än må vara, tar upp all plats i sängen och beter sig som en tosser ute med alla löptikar och springer i pass och  älskar alla som går innanför dörren och aldrig lär sig att posten får inte ätas!

It's just love, true love!

Bilder Fotograf Johan Olsson

Text jag.

Att fatta piken

"Gå upp, gå upp, gå upp, gå upp!!!"

Yes! 

Mycket svårt att somna om...

Att trängas lite

God morgon från sjukstugan!

Har inte hunnit känna efter än men har i alla fall fortsatt ont i huvudet idag... Natten har varit konstig och jag kommer nog snart försöka somna om igen, men jag måste ju vara vaken lite också. Scubbemys i sängen på morgonen är ju aldrig fel! Det mår man bra av!! Fast det är lite trångt... Av min 120-säng upptar han just nu ca 105 cm och ligger lite på mig också, trots den mesta platsen i sängen!

Men det är kärlek det!!!

Att åka buss

Mobilbild Johan Olsson

Denna bilden skickades till telefonen idag när jag stod på jobb! 

Inte riktigt säker på att det är så här de får lov att åka men man kan inte skylla honom för att ha fötterna på sätet i alla fall, något som står "bakom" honom (Tack för att ni håller fötterna på golvet!) 

Ja, är man en lat Ridgeback så är man!

Att lyfta huvudet uppåt

Sista dagen, på det märkliga året 2011.

Året då allt förändrades, året då nya beslut togs, året då nya roller skapades.

2012

Året då alla ska växa in i sina roller, året då de nya besluten ska bli rutin, året med mer förändringar i positiv anda, året då energin ska flöda och föda mer insikt. Året då drömmarna ska drömmas, skrivas ner och förverkligas! En dröm som inte är nedskriven, är bara en önskning...

Det är dags för mig att lyfta huvudet uppåt och blicken inåt, lägga av mig det jag inte kan bära, släppa det jag inte förstår och förlita mig på att mörkret kommer alltid följas av ljuset. 

Jag önskar er ett mycket gott slut och ett sprakande vackert nyår!
Idag är det kallt i Skåneland och det bådar ju väl för en klar natthimmel. Ta det lugnt med smällarna och tänk på alla våra skotträdda djur (även om jag har en supercooling) och jag hoppas att ni alla känner en förhoppning och en ny vind blåsa i rätt riktning inför 12-slaget och det nya vackra året 2012!

Det gör jag!

Vi ses på andra sidan!

Att vara lite elak

Ja, jag känner mig faktiskt lite elak när jag ska väcka den här klumpen och gå ut med honom när han sover så gott.... Men! Nöden har ingen lag.. Ta tag i Ridgebacken och ut med sig!!

Att ha samma intresse

Det är bra med barnfilmer som passar alla i familjen!

Att vara så där larvigt lycklig

Min fina vinst från Angelica med Lilla Kråkslottet

Idag är en sån där larvligt lycklig dag! 

En sån där dag som allt bara blir bra, oavsett stress eller vad det än kan vara, så går inget "på en", allt bara finns och är smått rosaskimrande och när man svävar lite ovanför marken.

Jag fick två paket att hämta idag, det ena var en julklapp från Väninnan Sedan 20+ till Jonton (hon är ju hans gudmor) och hennes sambo M. Och det andra var till mig - en vinst från Angelica som hon målat! Hon hade två olika priser och den som blev etta fick välja först och jag fick det andra priset så döm om min förvåning när precis det där priset som jag ville ha!! Jag älskar smycken (som det andra priset var) men denna passar ju bara sååå bra in hos mig! 

Så den kommer antingen hänga i min sovalkov, eller stå på min svarta hylla som kommer upp imorgon innan jag och Modern åker till Stora Människobyn. I vilket fall som helst så kommer den synas tydligt i mitt nya fina hem, som kommer gå i svart, vitt, grått, begie och brunt, hade jag tänkt. (Sen får vi väl se om det går att lösa, eller hur?) 

Det andra som gjorde mig larvigt lycklig är att jag sprang på en annan väninna som jag inte träffat på superlänge och så fick jag se nyaste lilla flickan! Underbara Väninnan Med Samma Tro och jag träffades först när hennes söta flicka A och Jonton gick på samma förskola, men nu har ju båda bytt och det var ett tag sedan sist, eftersom Väninnan både pluggat och fått ny sötnos och så där, precis utanför Stora Varuhuset stod hon plötsligt där! Mycket kärt återseende och jag hoppas vi snart träffas igen så ungarna kan leka och ni kan hälsa på här hos oss på Tullen!

Det kommer en bild sen på var den hamnade någonstans! 

Nu ska jag dra iväg och hämta Scubbebubbevovven!