Nu minsann, nu har vi risslat oss med hatt och gevär! Och jag har väl redan tagit en miljon bilder.
Att Minimannen ens kunde somna igår efter att vi varit och tittat runt vid ingången, museet och på campingen, är ett under. Hans ögon lyser och det går inte att ta miste på lyckan. Skott efter skott, bränner av mellan husväggarna och allt är tillåtet, till och med råna banken!
Och själv rycks jag med i hans iver, han "jag-vill-se-allt-på-en-gång" och nu lackar svetten under den äkta cowboyhatten han fått av Fina Väninnan och hennes sambo.
Det är lycka att inte behöva bestämma om man är sheriff eller laglös - bara springa tills benen inte orkar mer och patronerna tryter.
Ja, det är ren och skär pojklycka när den är som bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar