Det är inte helt lätt att vara objektiv när man skriver om ett ämne som ligger en varmt om hjärtat, eller close to home, uttrycket jag tycker så mycket om. För samtidigt kan jag inte säga att kroniska sjukdomar ligger mig "varmt om hjärtat" - det vore ju fruktansvärt! Men close to home, absolut.
Vi har inte bara tidspress utan ordpress på oss, rapporterna får inte överskrida ett visst antal ord. Denna gången klarade jag mig precis, två ord från 2000-gränsen, hoppsan, Kerstin, liksom!
Men nu är den klar.
Frågan är om jag ska göra som vanligt och peta i den tills det snurrar framför ögonen igen, som jag brukar göra, eller bara luta mig tillbaka i min stolthet över min första egna rapport och trycka på sänd-knappen.
Hmm, svårt... Noja mer, eller känna mig mer än nöjd? Hmm...
Åker och hämtar mitt barn på fritids och funderar under tiden, ja, det låter bra!
På med regnkläderna och ut i den gråa januariskymningen.
När jag kommer hem är det dags att ta lite tid för att leka med spejsade iso-tal på nya kameran. I äkta Frugan-anda! Min foto-guru!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar