Bild internet
Idag har jag "satt ner foten" och presenterar mig som "Bloggare".
Det är inte samma sak som när vi ses 180 kvinns som äääälskar ordet och bilden - då är vi samma! Men ute i den verkliga världen, där är vi ibland ganska konstiga. Eller i alla fall, jag. Jag får höra saker som: "Bloggar du? Oj, det skulle jag aldrig våga/kunna/göra. Vad skulle jag skriva? Vem skulle vara intresserad av att läsa?" Känner ni igen det? Eller: "Jag har bara hört talas om det, men jag läser inga bloggar själv" Jag har även fått kritik och sura kommentarer, precis som om det jag gör är fel eller olagligt.
Så hur kommer det sig att vi fortsätter?
Jag vet att jag fortsätter för att jag verkligen älskar min blogg! Mitt tillhåll, mitt hörn, mitt sätt att nå ut.
Att få nå ut till andra kvinnor, män, flickor och pojkar. Att få respons av andra som tänker som jag, som känner som jag (eller kanske inte - det är bra det med!) men som i alla fall vågar stå för det!
Jag fortsätter helt enkelt för att det gör mig lugn, det är kul, inspirera andra och bli inspirerad, ett sätt att få ur tankar i huvudet som måste "lassas" av någonstans.
Det blåser många vindar i mitt liv just nu. Några hoppas jag blir stora och starka orkaner som rensar bort, förnyar och tar mig med storm. Några hoppas jag ska hjälpa mig att städa bort det som behöver städas bort och vissa hoppas jag ska ge mig modet att ta språng som jag aldrig vågat innan.
Och tänk -
ni kan hänga med!
Bara för att jag har en blogg!
Det är toppen, det!
Malou på tv4 pratade bloggar idag med bland annat Alexandra Pascalidou och Anders Ekborg. Mycket intressant. Det finns nog lika många anledningar till att man bloggar eller inte bloggar som det finns människor.
SvaraRaderaJag älskar att blogga, även om det går upp och ner och fantasin tryter. Jag älskar också att läsa bloggar. Det inspirerar mig. Så länge man håller det på en normal nivå och det inte blir ett sjukligt måste så är det ju så kul och jag har lärt känna så många människor.