Jag vet inte om det bara är i Halland man "majar" men mina skånska vänner hade inte hört talas om det i alla fall! Men det är precis vad vi gjorde idag!
1 Maj!
Antingen ska man demonstrera eller "maja", eller kanske båda, om man har ork kvar efter att ha gått längs barrikaderna. Vi gick till och med på "majningspicnic" i skolan. Idag drog jag och Gifta Väninnan ut med tre barn på cykeltur ner till Saltan, där vi bestämt att vi skulle grilla korv och möta upp Väninnan Med De Franska Nerverna med familj och ytterligare en sötnöt med hennes barn. Och sonen som precis tagit ut cykeln ur källaren var väl lite mindre exalterad än de andra, han var bara rädd för att ramla hela tiden, så hans ömma moder gick ut och höjde sadeln (yes, kvinnor kan lossa envisa skruvar själv!) och med bästa kompisarna som dragplåster, så drog vi iväg. Efter två kvarter så var det som om han inte gjort annat än cyklat och jag kom sist i "anktåget" och hejade på honom med massor av pepp!
Det blåste ju så illans kallt nere vid stranden! Inte för att ungarna märkte något, de for fram som tornados över hela lekplatsen och hade knappt tid att äta den förbenade korven som vi hade sånt sjå med att få grillad! För blåst och eld går visst inte hand i hand, om ni inte tänkt på det innan! De små trollen ville gå till trädinosaurierna som finns inne i skogen och hepp - en helt vindstilla oas med massor av sol.... som vi inte hittade innan vi satte oss ner... Och sen packade vi oss upp på cyklarna igen och drog hem.
Totalt slut...
Och röd om näsan blev jag visst ändå, fastän jag inte trodde det.
Så, efter en underbart slö Valborg och en underbart hektisk majning, lägger jag mig bakåt i soffan och hoppas att jag inte somnar innan jag i alla fall hamnar i sängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar