Nja, ok, en liten överdrift kanske. Hade det regnat hela tiden hade inte ungarna fått åka i ramperna så klart. Men regn kom det. Precis när jag skulle hämta sonen från fritids och redan hade lovat honom att gå till Ungdomsgården för att åka och att han till råga på allt, redan sagt det till sin bästis som redan var där och tjatade hål i huvudet på sin bonuspappa med frågan; "När kommer de? När kommer de??"
Så att "Inte gå till UG" blev "Att stanna på UG i 1,5 timme"...
Båda grabbarna kasade av sina kicks, båda upp igen trots lite ömma i låren och fortsatte. In och hämta kvast helt själva för att försöka få bort de största vattenpölarna och sen på't igen.
Själv satt jag och pratade med bonuspappan och skrattade hejdlöst åt allt knäppt som hänt den senaste tiden och diskuterade vidden av sociala medier som ett led till att sköta sitt företag från en bänk vid en skateramp.
Det behövs inte så mycket för att en dag ska bli bra, har ni tänkt på det? Alla som jagar tiden, lyckan, pengarna eller ett VG på examensarbetet... När allt man faktiskt behöver göra, är att sitta och skratta (lite med hjärtat i halsgropen eftersom ens unge funderar på att kasta sig ner från ett, vad hans mamma anser i alla fall, mindre stup - på två hjul), prata, heja på och då och då studsa upp och hojta: "Gick det bra??!" För när sonen har lagt sig, somnat direkt huvudet nått kudden, när jag själv räknat hur många nya blåmärken jag fått på benen eftersom jag släpar runt på den där kicken upp för alla trapporna, det är då lugnet sprider sig. Lugnet av att "Idag var en bra dag".
Livet går vidare. Dagarna rullar på ändå, även om du inte stressar. Den enda skillnaden är, att du hinner njuta lite extra av tiden medan den går. Så njut. Sitt på en bänk i duggregn, vad kan hända? Kasta dig ut för det där lilla stupet, du kanske ramlar, men du kanske också klarar det.
Men lyd mitt råd - ska du sitta på en bänk i 1,5 timme - klä dig varmt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar