Dagen du kom, strålade solen starkare än någonsin förr. Den träffade gulröda löv utanför mitt fönster och hela trädet brann som eld. Det vackraste ansikte jag sett i mitt liv, låg mot mitt bröst.
Liten och smal med ett speciellt ansikte som strålade av visdom, redan från början. En liten farbror i miniformat. Inga blöjor i världen stannade kvar på din kropp, hur mycket jag än drog åt dem, så halkade de ner till knäna på dig. Min vackra son.
Ett helt eget sätt redan från början. Och jag undrade hur din röst skulle låta. Alla de där nätterna när jag satt på ditt rum, med dig mot mitt bröst och bara pratade med dig. Som vi pratade. Du utan ord och jag med massor att lära ut. Om årstider, månader, födelsedagar, julaftnar, tonåren och trotsålder. Vi pratade om allt, du och jag, där i fåtöljen, mitt i nätterna. Bara du och jag.
Och jag lovade att alltid hålla dig säker och trygg.
Jag lyckades inte helt med det.
Ditt liv ställdes på ända och inget blev som du kände igen det. Men du har varit en tapper kämpe. Du har utvecklat ett mod som är få förunnat i så tidig ålder. Du kan gråta, älska och känna. Du lyssnar, förstår och kämpar vidare. Du är min klippa och min styrka. Skälet till varför jag går upp på morgonen. Min första tanke på dagen och den sista om natten. Du min älskade son. Så liten i den vilda världen. Men så stor i mitt inre.
Jag har gjort mitt bästa.
Jag har försökt ställa fel till rätt. Försökt få din värld hel igen och jag tror jag har lyckats. Vi har kämpat tillsammans. Att en kärlek kan övervinna allt, är sant - jag ser det i dina ögon. Jag känner det i din hand. Jag hör det i dina andetag om natten. Du mitt allt.
Det finaste jag någonsin gjort.
Även om du inte finns i min famn varje dag, lämnar du aldrig mitt hjärta.
Du, det finaste som finns. Och den bäste lille man jag känner.
Jag ska hålla dig säker och trygg, nu och för alltid. Och mitt hjärta svämmar över av den kärlek som så naturligt fyller mig, för jag vet att du är min. Den vackraste av själar. Den klokaste av barn. Det starkaste hjärta jag hört slå.
Du ger mig, de bästa av dagar.
Varje dag, från den där kalla oktober förmiddagen när trädet brann som eld i solen, till mitt sista andetag.
Du är, och förblir, min största kärlek i livet. Min vackraste själ, min klaraste röst, mitt starkaste hjärta, mitt osvikliga mod.
Du, min son.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar